Inte lätt det där med gruprper. Det är mycket som händer med var och en i gruppen. Idag erupterade det litegrann, började redan igår fast om man ska vara helt ärlig har det legat och pyrt. Avvikelse skapar oro så är det bara. När avvikelsen tar form i konkreta handlingar, ja då blir man rent av rädd. Vi får se vad detta leder...

Positivt är att det kom fram och upp till ytan och vi tar hand om det.

Tänkte skriva så mycket men energin tog slut...

Det är så jävla tungt att känna sig så utanför i ett sammanhang där det är meningen att man ska känna samhörighet. Aldrig någonsin har jag känt mig så avvikande som nu. Aldrig har väl mina begränsningar känts så svåra som nu. Idag har känslorna legat utanpå huden....

Spännande övning idag. Instruktioner:

Se på det material du fått tilldelat. Planera med din grupp hur ni skall gå till väga för att göra en konstruktion som är:

1.) Så stabil som möjligt och står AV SIG SJÄLV.

2.) Så hög som möjligt.

3.) Unik.

Här tog ingenjör Maria kommandot. :-)

Efter planering i 5 minuter då vi fick prata med varadra skulle vi tillverka denna skapelse. Vi fick 20 minuter på oss. Och order nr 2: Inte använda ord för att kommunicera med varandra!

Resultat:

Vad lärde jag mig av det här då? Jo, jag tog kommandot för jag visste hur viktigt det är att bygga högt kräver en stabil grund att stå på. Liksom jag tycker det är när man ska till att ändra tankar och vanor: Det kräver en stabil grund att stå på. Gruppen höll på att sväva ut när dom sneglade på den andra gruppen som tolkade begreppet "stå för sig själv" lite friare än våran grupp. Jag var den som höll tillbaka. Nej, nej! Stick with the plan!

Så det är jag. Jag behöver en stabil grund att stå på, följer instruktioner gärna till punkt och pricka...

Har inte riktigt kommit fram till om det är positivt eller negativt...