Började veckan med en klassutflykt till Arholma. Inget cyklande för min del, men det blev ju en hel del promenerande för mig därute i alla fall, i förhållande vad jag är van med. Bodde på ett ställe som hette Bull-August vandrarhem och var väldigt mysigt. Jag fick bo i ett "allmänt" rum eftersom sängarna hade ribb-botten och det är ju inte direkt lämpligt att sova i när madresserna på dylika inrättningar är av modell tunnaste laget...somnat i sängen och vaknat på golvet hade det väl blivit då.

Så man KAN ju se det som att jag fick lyxrummet med TV och öppen spis, fast sova på vanlig soffa med extra bäddmadrass. Man kan ju se på det som något positivt, och det har jag ju lärt mig här på Väddö så... ;-)

Såg väl som vanligt inte så mycket av omgivningen för jag orkade inte följa med på promenaden på tisdagen, eftersom promenaden till båten var nog för mig, men det lilla jag såg gav mersmak och dit vill jag verkligen ta mig igen på sommarutflykt.

Vi har nu haft två repetetioner inför "publik" (totalt 4 personer) och har då fått strålande kritik på revyn. Så det ser ju lovande ut vill jag lova.
Jag känner mig riktigt nöjd med det vi åstadkommit faktiskt. Känns bra. Men faaaan vad trött jag blir!! Är helt slut i kroppen och helt tom i skallen.

Barnledig är jag ikväll å allt, så man skulle ju kunna bege sig ut och svira på byn, men det blir nog kudden istället...

Att jag är barnledig beror på att Leo har läger med sin klass i skolans gympasal! Jättekul idé! Dom slår upp tält och så hade dom hängt upp presseningar och lagt ut madrasser om inte alla hade tält. Leo ska sova i sin kompis E's tält, får även låna sovsäck och annat som behövdes. Är kul att Leo fått en kompis och jag har fått bra kontakt med familjen, känns kul för framtiden så killarna kan få hålla kontakten.
Leo fick nämligen sova över där när jag var på Arholma.
Allt sånt här gör att det känns väldigt trist att rean åka här ifrån, det är nu som Leo fått riktiga kompisar och jag börjar få kontakt med föräldrar i klassen och då ska man åka härifrån. Jätteskumt. Verkligen. Jag ska verkligen anstränga mig till max så att kontakten bibehålls.

Fredag imorrn och aktiv helg följt av besök på stora sjukhuset på måndag...

Sista veckan! Helt ofattbart? VART har det här året tagit vägen?