Haft väldigt bra dagar så här efter lovet. Gruppen har formats sig nu och vi har haft väldigt bra och givande diskussioner under veckan. Vi är inne på "Tema kroppen" nu och det märks att det passar vår grupp mycket mer. Det känns som om det är därför vi är här! Såg en mycket intressant dokumentär igår: "Varför smala inte blir feta?" Att det ligger väldigt mycket i våra gener och att kroppen hela tiden strävar efter en vikt som garanterat skiljer sig från tabellvärden. Det tror jag stenhårt på. Eftersom jag har svårt att ta till mig att man är sockerberoende och matmissbrukare passar det mig bättre at se sig själv som allergisk mot energirik föda. För det gäller att hitta egna vägar att angripa problem så att man står ut att leva. Hitta balans! Och jag tror jag är en liten bit påväg!

Maten går bra, köket har gjort soppor till mig både lunch och middag så jag har sluppit äta färdiga. Har börjat käka lite ägg, keso och flingor. Kände att jag behövde mer fibrer. Magen funkar.

Har som träningsvärk i magen men annars ingen smärta. Jag käkar en värktablett fortfarande för den är inflammationshämmande och är fortfarande rädd för att få nån elak bakterie som ger mig rosfeber så jag är väldigt försiktig.

Vi började med vattengympa i veckan, men jag kunde inte följa med för jag tog bort stygnen då och eftersom det är sårskorpor tänker jag nog avstå även nästa vecka. Men gud vad jag längtar att vara i vatten!

Och för Leo går det bra! Han har funnit intresse för matte och bad Hasse (=mentor) att få ta med sig matteboken över helgen och Hasse sa "Ja, men du får inte räkna för mycket!" Hallå? Ska det inte uppmuntras att man VILL? :-O

Tänker jag göra iaf... får väl skaffa en egen Mattebok.

Blir nog inget besök i helgen, kanske imorgon, vi får se. :-) Så idag ska vi baka chokladbollar i lillköket tror jag. Se hur det går. Intressant utmaning om jag säger så...

Hoppas ni får en trivsam helg i höstrusket.

 

AL

9 november 2009 12:54

Härligt att läsa dina inlägg - man blir inspirerad av positiv energi

Du skriver om chokladbollar som en utmaning - men är det en utmaning nu? - du verkar så stark och målmedveten så jag har svårt att leva mig in i att de skulle kunna utgöra något riktigt hot för närvarande... ???

Kul att både du och Leo trivs med skolan. Klart grabben ska få räkna om han vill - så länge det inte går till överdrift. Det är väl ingen risk kan jag tänka? Det verkar ju vara full rulle med aktiviteter och trevliga människor på Väddö. Han lär ju inte bli "räkneberoende" och "isolera sig för att räkna" i första taget. Eller hur? Tycker han det är kul med de nya klasskompisarna? Har han sagt att han är stolt över dig - eller hur tror du han tänker?

 

Cilla

10 november 2009 22:29

Jag tycker också att du verkar så otroligt stark och målmedveten så jag är inte orolig! :-)
Kram från Cilla

 

Mamma Muu

12 november 2009 14:13

Hur gick det med chokladbollarna? Räknade ni dem? :)

 

AL

12 november 2009 14:23

Ja, när jag tänker efter kan man säkert inte vara nog försiktig med ch.....ar. (jag tror inte man ska uttala deras namn högt ens om man inte vill drabbas av deras förbannelse) De behöver inte vår hjälp med att marknadsföra sig. De är illmariga små typer. Jag halkar själv lätt dit på deras förföriska lockrop.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

... men följ gärna med till http://nustundarnyatider.bloggplatsen.se   Nu har vi varit hemma i snart 3 veckor och livet börjar sakta ta form igen. En del nya vanor sitter, en del gamla hjulspår är så djupa att jag halkat in i dem igen. Fast även ...

Sitter vid datorn i klassrummet. Har nu städat färdigt och väntar på att Leo ska komma hem och att syster yster ska komma. Vi packar bilen med det sista går på avslutning i Väddö kyrka och sen är det bye bye Väddö och Heeeeellooo Blackan! Det här ä...

Nu tror jag alla elever har lämnat skolan. Det är tomt på parkeringen och dom enda jag sett är golfare som övernattar...Nu har jag packat allt utom badrummet och mattan ska ut och skakas innan hoprullning, sen är livet här förpassat till kartonger. V...

För mig är äventyret över nu. Dagen med datumet som hägrat där framme nånstans långt i framtiden är snart över. Som jag har gråtit idag, som jag har skrattat.Vilken resa det blev. Vilken sjuhelvetes jävla resa det blev. Och nu är det slut. Nu är det ...

Nu stundar nya tider.   Nu stundar nya tider ett liv på egen hand. Från tryggheten på Väddö, i världen utanför. Vad ska jag göra nu då? Är frågan som nu ställs. Ingen mat serveras jag måste fixa själv….   Åh herre gud hur gör j...