Hur länge sen var det jag skrev nåt vettigt egentligen? En hel evighet känns det som. Hänt en hel del har det gjort iaf...

Förra helgen var intensiv vill jag lova. Leo hos sin pappa och jag roade mig lite för en gångs skull. Var på Gardell på folkoperan och satt mycket riktigt som en sardin fastklämd i ett skruvstäd, men Jonas var ju på scenen så det gjorde inte så mycket. Han är helt enkel formidabel i sina tankebanor. Jag menar, att man kan få oss att köpa att essensen av bibeln kan sammanfattas i meningen "kom nu ketchup, så går vi" och man tänker, javisst är det så. Självklart! Jag inser väl dock att man nog måste vara Gardellfrälst för att uppskatta det. Humor och glädje blandat med allvar och sorg. En härlig eftermiddag.

Kvällen blev inte sämre för då fick jag följa med svägerskan hem och gosa lite med mina tre underbara brorsöner. Tre små charmtroll som blir så glada när man kommer. Är så härligt!

Sovplatsen behövde jag för att få lifta med bror till Huddinge på måndagen eftersom han ändå passerar där påväg till jobbet(man får inte vara dum!). Det var dags för återbesök på det stora sjukhuset. Vet inte vad jag förväntar mig av läkarbesöken egentligen, men jag blir alltid förvånad när jag kommer därifrån.

Jag fick träffa "min" kirurg iaf, det kändes bra. Jag gillar honom skarpt. Han frågade om hur jag mådde och så fick jag väga mig på en våg som det sa knak om. Så den gick ju inte att lita på. Tur att skolan har en riktigt bra rejäl sak som man verkligen kan lita på så jag visste. JAg har en rak nedåtgående trend och det känns bra.

Sen var det ju detdär med frågan huruvida steg två av operationen skall bli av och jag fann mig själv säga. Jag har funderat mycket och nog kommit fram till att jag faktiskt kommer behöva en till operation.

Hup! Sa jag det helt frivilligt utan pistolhot? Sa jag verkligen det och det känns helt rätt och riktigt? Tydligen. För så är det..

Den kan komma att bli av redan till sommaren.

Lite dålig stämmning i gruppen för tillfället vilket känns fruktansvärt frustrerande för tillfället. Jag försöker agera och handla och tänka på bästa sätt, men det känns lite som hur man än gör så blir det liksom alltid nåt fel. Frustrerande är bara förnamnet...

På onsdagen provades det på curling. Jag var med till hallen iaf och hade på mig ett par curlingskor UTAN glidsula! Gick INTE ut på isen. Jag menar har man spikbroddar på sig bara det kan finnas is på EN vattenpöl och inget mer så ställer man sig inte på en is frivilligt! Så är det med det.

Sen har klassen kommit på nåt galet mål att vi ska cykla till Arholma och paddla i maj! Jo, jo...

Nu ska jag släpa mig och prinsen ut ett tag så vi aktiverar oss lite i friska luften.

kommer det en uppdatering. Jag lovar... ;-)